How are u today?

Seriöst, hur otrevlig och lat får man vara som butiksbiträde? Jag var inne på Gina Tricot och kollade på en jacka som inte fanns i min storlek. Gick fram till kassan och undrade om hon kunde ringa till en annan butik och fråga. Hon tittade på telefonen och tänkte precis plocka upp den när hon hejdade sig i sista ögonblicket. Hennes ansikte sken upp och hon började le. Så säger djävulen: "Nej förresten det kan jag inte alls göra för tänk om alla kunder skulle vilja att jag ringde. Då skulle jag stå här och ringa hela dagarna. Du kan få numret dit så kan du ringa själv."

Varpå jag svarade: "Nej tack, jag vill inte ha jackan längre och du är ful."

Allt det här hade lätt kunnat undvikas om alla bara gjorde sitt bästa för att ge varandra positiv energi. Kolla varuhus i New York där gör dom sitt yttersta för att få en att känna sig välkommen. Där anställer dom personal som hälsar och frågar hur man mår. Jag fick lära mig efter 5:e affären att jag inte behöver fråga tillbaka ...

Människor i stockholm har intagit en försvarsposition där allt handlar om att inte bli trampad på, så för att undvika detta är dom på krigstigen hela tiden. Ryter ifrån så fort en fluga flyger förbi. Shit vad energi det går åt för att leva på detta vis. Tänk om man omvandla denna energi till bra saker, solen skulle skina konstant typ...

Good vibrations to ya'll out there :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0