Mina idoler

Jag måste erkänna en sak... En gång i tiden så var jag ett stort fan till Arvingarna. Jag kunde låttexten till Eloise utantill. Jag var kär i Lars. Hans blåa ögon satte mitt lilla blattehjärta i brand. Men på den tiden hade jag så mycket inflytande att jag tvingade mina vänner till att tycka det var häftigt.

Det var under samma period som jag tvingade mamma att prata svenska med mig när vi var på stan för jag ville att alla skulle tro att vi var svenskar. Jag tänkte att bara vi pratade svenska så skulle ingen upptäcka oss...

Så fort en blondin gick förbi sa jag något högt och tydligt på svenska, japp för vi var svenskar. Det bästa var när mamma spela med. Jag tänkte YES! Nu pratade vi båda svenska. Att hennes dialekt uttalde p:n som b:n och v:n som f var inget jag hörde.








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0