marimel

Jag vaknade rosig och utvilad med ett humör som skrek efter sällskap. Någon att skratta med och kunna sprida den glädje jag kände inombords. Gott folk, det är MÅNDAG! Ok, riktigt så kanske det inte gick till. Jag vaknade kl 8 imorse och såg ut som dead man walking. Nej nej nej, jag vaknade inte frivilligt, det var byggjobbare som plinga på dörren och ville borra sig in i min hjärna eller ventilationen...jag kommer inte ihåg vilket. Efter att bara ha sovit 3 timmar skulle det ändå inte spela någon större roll. Så jag klädde på mig snällt och stack ifrån lägenheten typ direkt.

Väl framme i skolan skrev jag rent PM-jäveln precis i tid bara så att skrivaren skulle messa upp min tidsplan och börja tugga på mina utskrifter. Gud vilken härlig dag! Ge mig ett piano någon så jag kan spela en trudelutt. I vilket fall som helst så fick jag ut den och lämnade den i tid. Oh people it wont stop there...

När jag väl kom hem upptäcker jag att jag är utelåst ur min lägenhet eftersom byggarna (och Gud) bestämt sig för att idag ska vi ha lite kul med Mariana. Dom tog lunch i 1 timme precis innan jag kom och eftersom jag gav dom nycklarna så satte jag mig vid trappan som en hemlös och vänta. Jag är inne nu. Jag vill inte prata om det mer.