marimel

...När min mormor var 1 1/2 år halshöggs båda hennes föräldrar framför hennes och hennes 12 åriga storasysters ögon i Turkiet. Hennes syster var tvungen att fly tillsammans med mormor till närmaste by. Där tog en familj hand om dom. Hennes syster gifte sig 12 år gammal med sonen i familjen för att kunna försörja mormor. När mormor sedan blev 14 gifte hon sig med morfar.

År 2002 låg min mormor på sin dödsbädd och grät. Hon grät inte för att hon var rädd, hon grät för att hon äntligen skulle få träffa sina föräldrar.

Min mormor levde med en ångest av posttraumatisk stress som har överförts från generation till generation, det är därför vi idag känner en stor lättnad att folkmorden erkänts, så att man kan kalla det för sitt rätta namn. Det var mord. Inte bara på en generation utan flera.